Jag visste att det skulle bli ett nej. Jag var till 99,99% inställd på det. Men ändå. Det är alltid tungt att få ett nej. Det svider till i hjärtat och nog fan gör det ont. Och så kommer tvivlen, osäkerheten, ifrågasättandet och deppen fram. Suck.
Min schlagerglädje är för tillfället dödad. Den kommer nog tillbaka så småningom. Nu måste jag slicka mina sår och gå vidare.
Alcazar gör för övrigt ett grymt pausnummer ikväll!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar