Jämtis: Springmeet

En dag i bilens tecken.

Och kyla.

Det sammanfattar kortfattat denna dag.

Det föll sig så att vi lyckades tajma in helgen då ett "Springmeet" arrangeras här i Östersund och eftersom jag har en biltokig fader så var det en självklarhet att vi skulle åka dit på ett besök.

Trots att regnet stod som spön i backen och termometern visade fem grader plus så trotsade vi vädergudarna, plockade med oss ett varsitt paraply och gasade iväg i två jaguarer till detta veteranbilsmöte.

Pappas ögonstenar.

Ursäkta, kolla in företagsnamnet! Ska man behöva ta patent på sitt efternamn snart här nu eller??=)

Vi smet in i en flygplanshangar. Pappsen har faktiskt varit uppe på en flygtur med denna! Dock ej som pilot ska sägas.

Jag läste mig till en crash-course i flygplansmanövrering!

Då vi inte stod ut i kylan längre åkte vi ner på stan för att fika. Någon vandring på stan orkade min stelfrusna kropp tyvärr inte med.=(

Efter middagen gick vi ut på andra rundan då många av bilarna, främst "amerikanarna" samlats för cruising inte så långt bort från där vi bor, och eftersom regnet bytts ut mot kvällssol blev denna promenad desto behagligare.

Ursäkta kolla in storleken på den där whiskeyflaskan??!! (i armen på en okänd snubbe för övrigt.)

Jag fann mig en snöhög!

Att stå på en stor travparkering bland gamla bilar, skinnvästar, landsbygdsfolk, öl, rockabillybrudar och gamla gubbar med alldeles för långt hår gör att jag inte kunde låta bli att reflektera över vilka skilda världar man vistas i då man jämför exempelvis denna dag med en helt vanlig i Stockholms innerstad...

Det fina är dock att jag älskar båda!

Jag är uppvuxen med pappas bilintresse och ständiga veteranbilsevenemang, så jag finner en viss charm och glädje i att delta i dem.

Även om jag nu inte kan ett skit om bilar.

Men jag älskar att köra dem!!=)